Akhris · Cutub 03
Så här styrs SverigeSida Iswiidhan loo maamulo
Dib loo eegay: 2026-07-05
Sveriges statsskickNidaamka dowladeed ee Iswiidhan
Sverige är en monarki, men också en demokrati. Det betyder att Sverige har en kung eller drottning som statschef, samtidigt som det är folket som styr genom valda politiker. Statschefen har ingen politisk makt — rollen är representativ och ceremoniell, till exempel att representera Sverige vid högtidliga tillfällen. Den som leder och styr landet är i stället regeringen.Iswiidhan waa boqortooyo, laakiin sidoo kale waa dimuqraadiyad. Taas macneheedu waxa weeye Iswiidhan waxay leedahay boqor ama boqorad madax dawladeed, halka ay tahay dadka wax ku xukuma siyaasiyiinta la soo doortay. Madaxa qaranku ma laha awood siyaasadeed - doorku waa wakiilnimo iyo xaflado, tusaale ahaan isagoo matalaya Iswiidhan waqtiyo rasmi ah. Cidda dalka hoggaaminaysa oo maamulaysa waa dawladda.Regeringen och statsministernDowladda iyo ra'iisul wasaaraha
Regeringen styr landet. Den leds av statsministern, som är regeringschef. Statsministern utser de andra ministrarna (statsråden), som var och en ansvarar för olika områden, till exempel skola, ekonomi eller försvar. Regeringen lägger fram förslag till nya lagar och ansvarar för att de beslut som riksdagen fattar genomförs. Regeringen måste ha stöd av riksdagen för att kunna styra — det kallas parlamentarism.Dowladda ayaa dalka maamusha. Waxaa hogaaminaya ra'iisul wasaaraha, oo ah madaxa xukuumadda. Ra’iisul wasaaraha ayaa magacaabaya wasiirada kale oo mid walba uu mas’uul ka yahay dhinacyo kala duwan, tusaale ahaan waxbarashada, dhaqaalaha ama difaaca. Dawladdu waxay soo jeedinaysaa hindise sharciyo cusub waxayna mas'uul ka tahay inay hubiso in go'aannada baarlamaanka la fuliyo. Dawladdu waa in ay taageero ka heshaa baarlamaanka si ay wax u maamusho - taas waxaa loo yaqaannaa baarlamaannimo.RiksdagenBaarlamaanka Iswiidhan
Riksdagen är folkets valda församling och den högsta beslutande församlingen i Sverige. Riksdagen har 349 ledamöter, som väljs av folket vart fjärde år. Riksdagens viktigaste uppgifter är att stifta lagar, besluta om skatt och bestämma över statens budget — alltså hur statens pengar ska användas. Riksdagen granskar också regeringen. Riksdagens arbete leds av talmannen, som bland annat föreslår vem som ska bli statsminister.Baarlamaanku waa golaha shacabka ee la soo doortay waana hay'adda ugu sareysa ee go'aan ka gaarista Iswiidhan. Baarlamaanka wuxuu ka kooban yahay 349 xubnood, oo ay dadku soo doortaan afartii sanaba mar. Baarlamaanka hawlihiisa ugu muhiimsan waa samaynta sharciyo, go'aaminta cashuuraha, iyo go'aaminta miisaaniyada dawladda - taas oo ah, sida loo isticmaalo lacagta gobolka. Baarlamaanka ayaa sidoo kale baaraya dowladda. Shaqada baarlamaanka waxaa hogaaminaya afhayeenka baarlamaanka (talmannen), kaasoo, iyo waxyaabo kale, soo jeedinaya qofka noqonaya ra'iisul wasaaraha.Hur en lag blir tillSida sharci loo sameeyo
Nya lagar beslutas av riksdagen. Ofta börjar det med att regeringen lägger fram ett förslag, som kallas proposition. Även enskilda riksdagsledamöter kan lägga fram förslag. Förslaget diskuteras och granskas innan riksdagen röstar om det. Om en majoritet i riksdagen röstar ja blir förslaget en lag. Lagarna gäller sedan lika för alla i landet.Sharci cusub waxaa go'aamiya baarlamaanka. Waxay inta badan ku bilaabataa in dawladdu soo bandhigto soo jeedin, oo loo yaqaan biil (soo jeedin). Xubnaha gaarka ah ee baarlamaanka ayaa sidoo kale soo jeedin kara hindise. Soo jeedinta waa laga doodayaa oo la baadhay ka hor inta aan baarlamaanka u codayn. Haddii aqlabiyadda baarlamaanka ay u codeeyaan haa, soo jeedintu waxay noqonaysaa sharci. Sharciyadu markaas si isku mid ah ayey u khuseeyaan qof kasta oo dalka jooga.Tre nivåer: stat, region och kommunSaddex heer: qaran, gobol iyo degmo
Sverige styrs på tre nivåer. **Staten** ansvarar för sådant som gäller hela landet, till exempel försvar, polis, domstolar och de stora lagarna. **Regionerna** ansvarar framför allt för sjukvården och ofta för regional kollektivtrafik. **Kommunerna** ansvarar för sådant som är nära människors vardag, till exempel skola, förskola, äldreomsorg, socialtjänst, vatten och renhållning. I varje kommun finns en kommunfullmäktige och i varje region en regionfullmäktige — valda församlingar som fattar besluten på sin nivå.Iswiidhan waxa lagu maamulaa saddex heer. **Dalka** ayaa mas’uul ka ah arrimaha khuseeya dalka oo dhan, sida difaaca, booliiska, maxkamadaha iyo sharciyada waaweyn. **Gobolada ayaa inta badan mas'uul ka ah daryeelka caafimaadka iyo inta badan gaadiidka dadweynaha ee gobolka. ** Degmooyinka *** waxay mas'uul ka yihiin waxyaabaha u dhow nolol maalmeedka dadka, sida dugsiyada, dugsiyada barbaarinta, daryeelka waayeelka, adeegga bulshada, biyaha iyo ururinta qashinka. Degmo kastaa waxay leedahay gole deegaan (kommunfullmäktige) iyo gobol walba gole deegaan (regionfullmäktige) - goleyaal la soo doortay oo gaara go'aano heerkooda ah.GrundlagarnaShuruucda aasaasiga ah
Sverige har fyra grundlagar, som är de viktigaste lagarna och skyddar demokratin. De är regeringsformen (som beskriver hur landet ska styras), successionsordningen (som handlar om vem som ärver tronen), tryckfrihetsförordningen (som skyddar det skrivna ordet) och yttrandefrihetsgrundlagen (som skyddar yttrandefriheten i till exempel radio, tv och på internet). Grundlagarna är svårare att ändra än vanliga lagar: riksdagen måste fatta samma beslut två gånger, med ett riksdagsval emellan. På så sätt skyddas de grundläggande reglerna mot snabba förändringar.Iswiidhan waxeey lee dahay afar sharci oo aasaasi ah, kuwaas oo ah sharciyada ugu muhiimsan iyo ilaalinta dimoqraadiyada. Waxay kala yihiin Agabkii Dawladnimo (oo qeexaya sida dalka lagu maamulayo), Xeerka Guusha (oo khuseeya cidda dhaxalka u ah kursiga), Xeerka Xorriyadda Saxaafadda (oo ilaalinaya ereyga qoran) iyo Xeerka Aasaasiga ah ee Xorriyatul qawlka (oo ilaalinaya xorriyadda hadalka, tusaale ahaan, Raadiyaha, TV-ga iyo internetka). Sharciyada aasaasiga ah way adag tahay in la beddelo marka loo eego sharciyada caadiga ah: Baarlamaanku waa inuu sameeyaa go'aan isku mid ah laba jeer, iyadoo doorashada baarlamaanka ay u dhexeyso. Sidan, xeerarka aasaasiga ah ayaa laga ilaaliyaa isbeddellada degdegga ah.OffentlighetsprincipenMabda'a helitaanka dukumentiyada dadweynaha
I Sverige gäller offentlighetsprincipen. Den innebär att alla har rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter, till exempel beslut och dokument. Detta gör det möjligt för medborgare och journalister att se hur makten används och att granska dem som styr. Vissa handlingar kan dock vara hemliga, till exempel av hänsyn till rikets säkerhet eller enskildas integritet.Iswiidhan waxay leedahay mabda'a la-talinta dadweynaha (offentlighetsprincipen). Taas macnaheedu waa in qof kastaa xaq u leeyahay inuu akhriyo dukumentiyada rasmiga ah ee ay hayaan hay'adaha dawladda, tusaale ahaan go'aamada iyo dukumentiyada. Tani waxay suurtogal ka dhigaysaa in muwaadiniinta iyo saxafiyiinta ay arkaan sida awoodda loo isticmaalo iyo in ay baaraan cidda maamulaysa. Si kastaba ha ahaatee, dukumeentiyada qaar ayaa laga yaabaa inay sir yihiin, tusaale ahaan iyadoo la tixgelinayo amniga qaranka ama sirta shaqsiga.Myndigheter och EUHay'adaha dowladda iyo Midowga Yurub
Riksdagen och regeringen fattar besluten, men det är myndigheterna som genomför dem i praktiken. Exempel på myndigheter är Skatteverket, Polismyndigheten och Försäkringskassan. Sverige är dessutom medlem i EU, och en del beslut och regler bestäms gemensamt på EU-nivå. Det påverkar vissa svenska lagar och regler, samtidigt som Sverige fortfarande har sina egna grundlagar och sitt eget parlament.Baarlamaanka iyo dowladda ayaa go'aan ka gaaraya, laakiin waxaa si dhab ah u fuliya hay'adaha dowladda. Tusaalooyinka maamulku waa Wakaalada Canshuuraha, Hay'adda Booliska iyo Hay'adda Caymiska Bulshada. Iswiidhan sidoo kale waxay xubin ka tahay EU-da, go'aamada iyo xeerarka qaarkood ayaa si wadajir ah loo gaaro heer EU. Tani waxay saamaysaa sharciyada iyo xeerarka Iswiidhan qaarkood, halka Iswiidhan ay weli leedahay sharciyo aasaasi ah iyo baarlamaan u gaar ah.Soo koobid
- Sverige är en monarki och en demokrati; kungen är statschef utan politisk makt.Iswiidhan waa boqortooyo iyo dimoqraadiyad; Boqorku waa madax dawladeed oo aan lahayn awood siyaasadeed.
- Regeringen styr landet och leds av statsministern (regeringschef).Dawladdu waxay maamushaa dalka, waxaana hogaaminaya ra'iisul wasaaraha (madaxa xukuumadda).
- Riksdagen har 349 ledamöter; den stiftar lagar och beslutar om skatt och budget.Baarlamaanka ayaa ka kooban 349 xubnood; waxay samaysaa sharci oo go'aan ka gaadhaa cashuuraha iyo miisaaniyada.
- Tre nivåer: stat (hela landet), region (sjukvård), kommun (skola, omsorg, vatten).Saddex heer: gobolka (dalka oo dhan), gobolka (daryeelka caafimaadka), degmada (dugsiyada, daryeelka, biyaha).
- Fyra grundlagar skyddar demokratin och är svåra att ändra.Afar sharci oo aasaasi ah ayaa ilaaliya dimuqraadiyadda wayna adagtahay in la beddelo.
- Offentlighetsprincipen = rätt att ta del av allmänna handlingar.Mabda'a helitaanka dadweynaha = xaq u leeyahay inuu akhriyo dukumentiyada rasmiga ah.
- Myndigheter genomför besluten; EU påverkar vissa lagar.Hay'adaha dawliga ah waxay fuliyaan go'aannada; Midowga Yurub wuxuu saameeyaa sharciyada qaarkood.
Cutubka xiga: 04 · Doorashooyinka iyo xisbiyada siyaasadda →