Akhris · Cutub 08
Arbetsmarknad och privatekonomiSuuqa shaqada iyo dhaqaalaha qofka
Dib loo eegay: 2026-07-05
ArbetsmarknadenSuuqa shaqada
På arbetsmarknaden finns två parter: arbetsgivare (de som anställer) och arbetstagare (de som är anställda). Fackförbund företräder arbetstagarna och förhandlar med arbetsgivarna om lön och arbetsvillkor, ofta genom kollektivavtal. Detta kallas den svenska modellen: parterna kommer själva överens, i stället för att staten bestämmer lönerna. Sverige har därför ingen lagstadgad minimilön — lönerna bestäms främst genom avtal. Det är frivilligt att vara med i ett fackförbund.Suuqa shaqadu wuxuu leeyahay laba qaybood: loo shaqeeyaha (kuwa shaqaaleysiiya) iyo shaqaale (kuwa shaqeeya). Ururada shaqaaluhu waxay matalaan shaqaalaha waxayna kala xaajoodaan loo shaqeeyaha wax ku saabsan mushaharka iyo xaaladaha shaqada, inta badan iyada oo loo marayo heshiisyo wadareed. Tan waxaa lagu magacaabaa qaabka Iswiidhan: dhinacyadu waxay gaaraan heshiisyo, halkii ay dowladdu go'aamin lahayd mushaharka. Sidaa darteed Iswiidhan ma laha mushaharka ugu yar ee sharciga ah - mushaharka waxaa lagu go'aamiyaa inta badan heshiisyo. Xubinimada ururka shaqaaluhu waa ikhtiyaari.Att ha ett jobbShaqo haysashada
När man får ett jobb skriver man ett anställningsavtal med arbetsgivaren. Det finns olika anställningsformer: en tillsvidareanställning är en fast anställning utan slutdatum, en visstidsanställning gäller en bestämd tid, och en provanställning är på prov en tid innan den kan bli fast. Man kan arbeta heltid (full arbetstid) eller deltid (mindre än heltid). Man får lön för sitt arbete, oftast en gång i månaden. Enligt lag har man rätt till minst 25 semesterdagar per år. Vid uppsägning finns en uppsägningstid, och lagen om anställningsskydd (LAS) ger anställda ett visst skydd.Markaad shaqo hesho, waxaad heshiis shaqo la saxeexataa loo shaqeeyaha. Waxaa jira noocyo kala duwan oo shaqo ah: Shaqaalaynta joogtada ahi ma laha wakhti go'an, shaqaaleyn waqti go'an waxay ku eg tahay muddo go'an, iyo shaqada tijaabada ah waxay ku jirtaa tijaabo muddo ka hor intaysan noqon mid joogto ah. Waxaad shaqayn kartaa wakhti buuxa (saacadaha buuxa) ama wakhti dhiman (wax ka yar saacado buuxa). Waxa aad mushahar ku helaysaa shaqadaada, badiyaa bishiiba mar. Sharci ahaan, waxaad xaq u leedahay ugu yaraan 25 maalmood oo fasax lacag ah sannadkii. Marka la joojiyo waxaa jira muddo ogeysiis ah, oo Sharciga Ilaalinta Shaqada (LAS) wuxuu siinayaa shaqaalaha heerka ilaalinta.Rättigheter och trygghet på jobbetXuquuqda iyo badbaadada goobta shaqada
Du har rätt till en säker arbetsmiljö. Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön, och myndigheten Arbetsmiljöverket kontrollerar att arbetsplatser är säkra. Om du blir sjuk och inte kan arbeta kan du få sjuklön eller sjukpenning. Föräldrar kan vara föräldralediga och få föräldrapenning för att ta hand om sina barn, och man kan stanna hemma för vård av sjukt barn (VAB). En arbetsgivare får inte diskriminera vid anställning. Samtidigt har du som anställd en skyldighet att utföra det arbete ni har kommit överens om.Waxaad xaq u leedahay jawi shaqo oo ammaan ah. Loo shaqeeyeha ayaa mas'uul ka ah deegaanka shaqada, Maamulka deegaanka shaqada (Arbetsmiljöverket) ayaa hubinaya in goobuhu ammaan yihiin. Haddii aad xanuunsato oo aanad shaqayn karin, waxa aad heli kartaa mushahar jirro ama lacagta jirrada. Waalidiintu waxay qaadan karaan fasaxa waalidka oo waxay heli karaan lacagta waalidka si ay u daryeelaan carruurtooda, waxaadna joogi kartaa guriga si aad u daryeesho ilmo buka (VAB). Loo shaqeeyehu ma takoori karo marka uu shaqaale qaadanayo. Isla markaana, shaqaale ahaan waxaa ku saaran waajib ah inaad qabato shaqada aad ku heshiisay.Om man blir utan jobbHaddii aad shaqo la'aan noqoto
Om man blir arbetslös bör man anmäla sig till Arbetsförmedlingen, som hjälper människor att hitta arbete. Man kan också ha rätt till ersättning från a-kassan (arbetslöshetskassan) under en tid. För att få inkomstbaserad ersättning behöver man oftast ha varit medlem i en a-kassa. A-kassan är en försäkring vid arbetslöshet och ska inte blandas ihop med försörjningsstöd, som är ett sista ekonomiskt stöd från kommunen.Haddii aad shaqo la'aan noqoto, waa inaad iska diiwaan gelisaa Xafiiska Shaqada (Arbetsförmedlingen), taasoo dadka ka caawisa inay shaqo helaan. Waxa kale oo aad xaq u yeelan kartaa magdhow qasnada shaqo la'aanta (a-kassa) muddo ah. Si aad u hesho magdhow dakhli ku salaysan, waxaad caadi ahaan u baahan tahay inaad xubin ka ahayd sanduuqa shaqo la'aanta. Khasnadda shaqo la'aanta waa caymis shaqo la'aanta, waana in aan lagu khaldin taageerada dakhliga, taas oo ah taageerada dhaqaale ee ugu dambaysa ee degmada.SkattCanshuurta
De flesta som arbetar betalar inkomstskatt, alltså skatt på det de tjänar. Skatten finansierar välfärden, till exempel vård, skola, omsorg och vägar. Arbetsgivaren drar skatten från lönen innan den betalas ut. Skatten är progressiv, vilket betyder att den som tjänar mer betalar en högre andel i skatt. Myndigheten som sköter skatterna är Skatteverket. På varor och tjänster betalar man moms. Varje år ska man deklarera, alltså redovisa sina inkomster och sin skatt. Att betala skatt är inte frivilligt — det är en skyldighet.Inta badan dadka shaqeeya waxay bixiyaan cashuurta dakhliga, taasi waa cashuur wixii ay helaan. Canshuurtu waxay maalgelisaa nidaamka daryeelka, tusaale ahaan daryeelka caafimaadka, dugsiyada, daryeelka iyo waddooyinka. Loo shaqeeyaha ayaa ka jaraya canshuurta mushaharka ka hor inta aan la bixin. Canshuurtu waa mid horumarsan, taas oo macnaheedu yahay kuwa qaata wax badan ayaa bixiya qayb sare oo canshuur ah. Hey'adda maamusha canshuuraha waa Wakaaladda Canshuuraha (Skatteverket). Alaabta iyo adeegyada waxaad ku bixinaysaa moms (hooyooyinka). Sannad kasta waa in aad soo gudbisaa canshuur celinta, taas oo ah dakhligaaga iyo canshuurtaada. Cashuur bixintu maaha mid ikhtiyaari ah - waa waajib.PrivatekonomiDhaqaalaha qofka
Att ha ordning på sin privatekonomi är viktigt. En budget är en plan över inkomster (pengar in) och utgifter (pengar ut). Det är klokt att spara en del av sina pengar, till exempel till en buffert för oväntade utgifter. Om man lånar pengar får man ofta betala ränta, alltså en extra kostnad. Man bör inte låna mer än man kan betala tillbaka, och man bör betala sina räkningar i tid. Om man inte betalar sina skulder kan ärendet gå till Kronofogden och leda till en betalningsanmärkning. För att få sin lön behöver man oftast ett bankkonto, och BankID används för att legitimera sig och skriva under digitalt.Maareynta dhaqaalahaaga gaarka ah waa muhiim. Miisaaniyadu waa qorshe dakhli (lacag gudaha ah) iyo kharashyo (lacag la'aan). Way fiican tahay inaad kaydsato qayb ka mid ah lacagtaada, tusaale ahaan sida kaydka kharashyada lama filaanka ah. Haddii aad lacag amaahato, inta badan waa inaad bixisaa dulsaar, taasi waa kharash dheeraad ah. Waa inaadan amaahin wax ka badan inta aad dib u bixin karto, waana inaad biilashaada ku bixisaa waqtigii loogu talagalay. Haddii aadan bixin deyntaada, arrintu waxay aadi kartaa Hay'adda Dhaqangelinta (Kronofogden) oo waxay kuu horseedi kartaa lacag-bixin la'aan ah. Si aad u hesho mushaharkaaga waxa aad u baahan tahay xisaab bangi, BankID-na waxa loo isticmaalaa in lagu aqoonsado oo si dhijitaal ah loo saxeexo.Ekonomin i samhälletDhaqaalaha bulshada
Sverige har en marknadsekonomi, där utbud (hur mycket som finns) och efterfrågan (hur mycket som vill köpas) i hög grad styr priser och produktion. När priserna stiger generellt kallas det inflation. Riksbanken är Sveriges centralbank; den sköter penningpolitiken och ger ut sedlar och mynt. Sveriges valuta är kronan. Sverige handlar med andra länder genom export (varor och tjänster som säljs utomlands) och import (varor och tjänster som köps från andra länder). Man får starta eget företag i Sverige, och även företag betalar skatt.Iswiidhan waxay leedahay dhaqaale suuq ah, halkaas oo sahayda (inta la heli karo) iyo baahida (inta dadku rabaan inay iibsadaan) ayaa inta badan kor u qaada qiimaha iyo wax soo saarka. Marka qiimuhu kor u kaco guud ahaan, waxa loo yaqaan sicir-bararka. Bangiga Riksbank waa bangiga dhexe ee Iswiidhan; waxay maamushaa siyaasadda lacagta waxayna soo saartaa waraaqo iyo shilimaad. Lacagta Iswiidhan waa karoonka. Iswiidhan waxa ay wadamada kale kula ganacsata dhoofinta (alaabaha iyo adeegyada dibadda loo iibgeeyo) iyo soo dejinta (alaabooyinka iyo adeegyada laga soo gato wadamada kale). Waxa laga yaabaa in aad Iswiidhan ganacsi ka samaysato, shirkaduhuna waxa ay bixiyaan cashuur.Soo koobid
- Arbetsmarknaden har arbetsgivare och arbetstagare; fack och arbetsgivare gör kollektivavtal (den svenska modellen).Suuqa shaqadu wuxuu leeyahay shaqo-bixiyeyaal iyo shaqaale; ururrada iyo shaqa-bixiyayaashu waxay sameeyaan heshiisyo wadareed (qaabka Swedishka).
- Ingen lagstadgad minimilön; rätt till minst 25 semesterdagar; LAS ger anställningsskydd.Ma jiro mushaharka ugu yar ee sharciga ah; xuquuqda ugu yaraan 25 maalmood oo fasax ah; LAS waxay siisaa ilaalinta shaqada.
- Rätt till säker arbetsmiljö (Arbetsmiljöverket), sjuklön, föräldraledighet och VAB.Xaq u lahaanshaha deegaan shaqo oo badbaado leh (Arbetsmiljöverket), mushaarka bukaanka, fasaxa waalidka iyo VAB.
- Arbetslös: anmäl dig till Arbetsförmedlingen; a-kassa kan ge ersättning.Shaqo la'aan: iska diwaangeli Xafiiska Shaqada; Khasnadda shaqo la'aanta ayaa bixin karta magdhow.
- Inkomstskatt finansierar välfärden; skatten är progressiv; Skatteverket sköter skatten; deklarera varje år.Cashuurta dakhliga waxay maalgelisaa daryeelka; cashuurtu waa horumar; Hay'adda Cashuuruhu waxay gacanta ku haysaa cashuuraha; xareeyo soo celinta sanad walba.
- Privatekonomi: gör budget, spara, undvik onödiga skulder, betala räkningar i tid.Maaliyadda shakhsi ahaaneed: samee miisaaniyad, kaydso, iska ilaali deynta aan loo baahnayn, ku bixi biilasha wakhtiga.
- Marknadsekonomi; inflation = stigande priser; Riksbanken ger ut pengar; valutan är kronan.Dhaqaalaha suuqa; Sicir bararka = kor u kaca qiimaha; Bangiga Riksbank wuxuu soo saaraa lacag; lacagtu waa karoonka.
Cutubka xiga: 09 · Bulshada daryeelka →