Akhris · Cutub 05
Lag och rättSharciga iyo caddaaladda
Dib loo eegay: 2026-07-05
Lagar och rättssamhälletShuruucda iyo dowladnimada sharciga
Lagarna beslutas av riksdagen och gäller lika för alla som bor i Sverige. Att samhället styrs av lagar, och att lagarna gäller lika för alla, kallas rättssäkerhet. Ingen står över lagen — inte heller de som har makt. Lagarna finns för att skydda människor och skapa trygghet och ordning i samhället. Alla förväntas följa lagarna, oavsett bakgrund.Sharciyada waxaa go'aamiya baarlamaanka waxayna si siman u khuseeyaan dhammaan dadka ku nool Iswiidhan. In bulshada lagu dhaqo sharciyo, iyo in shuruucdu ay si siman ugu dhaqmaan dhammaan, waxaa loo yaqaannaa qaanuunka. Ma jiro qof sharciga ka sarreeya - xitaa kuwa awoodda leh. Sharciyo ayaa jira si loo ilaaliyo dadka loona abuuro badbaado iyo kala dambeyn bulshada dhexdeeda. Qof kasta waxaa laga filayaa inuu raaco sharciyada, iyadoon loo eegin asalka.PolisenBooliska
Polisens uppgift är att skapa trygghet, förebygga brott och utreda brott. Om det är en nödsituation där liv, hälsa eller egendom är i fara ringer man 112. För ärenden som inte är akuta, till exempel att anmäla ett brott som redan har hänt eller ställa frågor, ringer man polisens nummer 114 14. Polisen ska hjälpa människor och arbeta för allas säkerhet.Hawsha booliisku waa inay abuuraan badbaado, ka hortaga dambiyada iyo inay baaraan dambiyada. Xaalad degdeg ah oo naf, caafimaad ama hanti ay khatar ku jirto, waxaad wacdaa 112. Arrimaha aan degdegga ahayn, tusaale ahaan ka warbixinta dembi hore u dhacay ama su'aalo weydiin, waxaad wacdaa lambarka booliiska 114 14. Booliisku waxay u joogaan inay dadka caawiyaan oo ay ka shaqeeyaan badbaadada qof kasta.DomstolarnaMaxkamadaha
Domstolarna är självständiga och dömer utifrån lagen. Att domstolarna är självständiga betyder att varken regeringen eller någon annan får bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall. För brottmål finns tre domstolsnivåer: tingsrätten (första nivån), hovrätten (dit man kan överklaga) och Högsta domstolen (den högsta nivån). I domstolen dömer juristdomare tillsammans med nämndemän, som är vanliga medborgare.Maxkamaduhu waa madax banaan yihiin waxayna ku xukumaan sharciga. In maxkamaduhu madax bannaan yihiin waxay ka dhigan tahay in aanay dawladda iyo cid kale toona go’aamin karin sida ay maxkamaddu u xukuntay kiis gaar ah. Dacwadaha dembiyada waxaa jira saddex heer oo maxkamadeed: Maxkamadda degmada (tingsrätt, heerka koowaad), maxkamadda rafcaanka (hovrätt, halkaas oo aad rafcaan ka qaadan karto) iyo Maxkamadda sare (Högsta domstolen, heerka ugu sarreeya). Maxkamada dhexdeeda, garsoorayaal xirfad leh ayaa wada xukuma garsoorayaal caadi ah (nämndemän), kuwaas oo ah muwaadiniin caadi ah.Från brott till domDembi ilaa xukun
Om man har utsatts för eller sett ett brott kan man anmäla det till polisen. Polisen utreder brottet, och en åklagare beslutar om det finns tillräckligt med bevis för att väcka åtal, alltså ta ärendet till domstol. I en rättegång prövas bevisen, och domstolen avgör skuldfrågan och bestämmer ett eventuellt straff. Den som har utsatts för brottet kallas målsägande, och personer som har sett något kan kallas som vittnen.Haddii lagugu geystay ama lagu arkay dembi, waxaad u dacwoon kartaa booliiska. Booliiska ayaa baaraya dambiga, dacwad oogaha ayaana go'aan ka gaaraya haddii ay jiraan cadeymo ku filan oo lagu soo oogi karo, taas oo ah in kiiska loo gudbiyo maxkamadda. Dacwadda, caddaymaha waa la baaraa, maxkamadduna waxay go'aamisaa su'aasha dembiga waxayna go'aaminaysaa ciqaab kasta. Qofka dambiga loo geystay waxaa lagu magacaabaa qofka dhaawaca ah (målsägande), dadka wax arkayna waxaa loogu yeeri karaa markhaati.Rättigheter för den som är misstänktXuquuqda qofka laga shakisan yahay
Den som misstänks för ett brott räknas som oskyldig tills motsatsen är bevisad. Det är en grundläggande princip i ett rättssamhälle. Den misstänkte har rätt till ett försvar, till exempel en advokat (försvarare), och rätt till en rättvis rättegång. Dessa rättigheter gäller alla, eftersom syftet är att ingen ska dömas oskyldig.Qofka lagu tuhmo dembi waxaa loo aqoonsanayaa inuu yahay mid aan waxba galabsan ilaa laga caddeeyo caksigeeda. Tani waa mabda'a aasaasiga ah ee bulshada ku dhaqan sharciga. Tuhmanuhu waxa uu xaq u leeyahay in uu is difaaco, tusaale ahaan qareen (qareen difaac), iyo waxa uu xaq u leeyahay in uu helo dacwad cadaalad ah. Xuquuqahaan qof walba ayay khuseeyaan, sababtoo ah ujeedadu waa inaan qofna si khalad ah loo xukumin.StraffCiqaabaha
Om domstolen kommer fram till att någon är skyldig kan personen dömas till ett straff. Vanliga straff är böter (att betala en summa pengar) och fängelse (att vara frihetsberövad en tid). Straffet ska stå i proportion till brottet. Syftet med straff är bland annat att markera att handlingen är fel, att skydda samhället och att förhindra nya brott.Haddii maxkamaddu ay ogaato in qof dambiile yahay, qofka waxaa lagu xukumi karaa ciqaab. Ciqaabaha caadiga ah waa ganaaxyo (bixinta qadar lacag ah) iyo xadhig (xoriyadda laga qaaday muddo). Ciqaabtu waa inay noqotaa mid u dhiganta dembiga. Ujeedada ciqaabta waxaa ka mid ah calaamadaynta in falku khaldan yahay, ilaalinta bulshada iyo ka hortagga dembiyada cusub.Vad är brott?Waa maxay dembi?
Många handlingar är brott, till exempel våld, stöld, hot och skadegörelse. Vissa handlingar är brott även om de ibland försvaras med tradition eller kultur: barnäktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning och hedersförtryck är förbjudna enligt svensk lag. Att köpa sexuella tjänster är ett brott i Sverige, medan den som säljer sex inte straffas på samma sätt. Att slå barn (aga) har varit förbjudet i Sverige sedan 1979. Att en handling kanske är tillåten i ett annat land spelar ingen roll — i Sverige gäller svensk lag.Falalka badankoodu waa dambiyo, tusaale ahaan rabshado, xatooyo, hanjabaad iyo kharribaad. Falalka qaarkood waa dambi inkastoo mararka qaarkood lagu difaaco dhaqan ama dhaqan: guurka ilmaha, guurka qasabka ah, gudniinka fircooniga ah iyo dulmiga la xiriira sharafta waa mamnuuc sida uu dhigayo sharciga Iswiidhan. Iibka adeegyada galmada waa dembi Iswiidhan, halka qofka iibinaya galmada aan loo ciqaabin si la mid ah. Garaacista carruurta (ciqaabta jidhka) ayaa mamnuuc ka ahayd Iswiidhan tan iyo 1979. Xaqiiqda ah in fal dal kale lagu samayn karo wax farqi ah ma samaynayso - Iswiidhan, sharciga Iswiidhishka ayaa khuseeya.Alla är lika inför lagenQof walba sharciga hortiisa waa siman yahay
En grundtanke i det svenska rättssystemet är att alla är lika inför lagen. Det betyder att samma lagar och regler gäller för alla, oavsett kön, ursprung, religion eller hur mycket pengar man har. Lagen gäller också dig som nyligen kommit till Sverige. Samtidigt har du samma skydd av lagen och samma rättigheter som alla andra.Fikradda aasaasiga ah ee nidaamka sharciga Iswiidhan waa in qof kastaa uu u siman yahay sharciga. Taas macneheedu waxa weeye in shuruuc iyo xeerar isku mid ah ay khuseeyaan qof kasta, iyadoon loo eegayn jinsiga, asalka, diinta ama inta lacag ee qofku haysto. Sharcigu sidoo kale wuxuu khuseeyaa adiga oo dhowaan yimid Iswiidhan. Isla markaana, waxaad leedahay ilaalin la mid ah sharciga iyo xuquuq la mid ah tan dadka kale.Grundlagarna och rättigheternaShuruucda aasaasiga ah iyo xuquuqaha
Sveriges grundlagar skyddar demokratin och flera viktiga friheter. Regeringsformen beskriver hur landet styrs och säger att makten utgår från folket. Tryckfrihetsförordningen skyddar det skrivna ordet, och yttrandefrihetsgrundlagen skyddar yttranden i till exempel radio, tv och digitala medier. Successionsordningen handlar om vem som ärver tronen. Grundlagarna är svårare att ändra än vanliga lagar, eftersom de ska skydda samhällets grundregler.Sharciyada aasaasiga ah ee Iswiidhan waxay ilaaliyaan dimoqraadiyada iyo dhawr xoriyadood oo muhiim ah. Qalabka Dawladdu wuxuu qeexayaa sida dalka loo maamulo, wuxuuna sheegay in awooddu ay ka timaaddo dadka. Xeerka Xoriyadda Saxaafaddu waxa uu ilaaliyaa ereyga qoran, Xeerka Asaasiga ah ee Xorriyadda Hadalka waxa uu ilaaliyaa ra'yiga, tusaale ahaan raadiyaha, TV-ga iyo warbaahinta dhijitaalka ah. Xeerka Guushu waxa uu khuseeyaa cidda dhaxli doonta kursiga. Sharciyada aasaasiga ah way adag tahay in la beddelo marka loo eego sharciyada caadiga ah, sababtoo ah waxay ilaaliyaan xeerarka aasaasiga ah ee bulshada.Straffmyndighet och belastningsregisterDa'da mas'uuliyadda dembiga iyo diiwaanka dambiyada
I Sverige blir man straffmyndig vid 15 års ålder. Det betyder att en person från den åldern kan dömas till straff för brott. Yngre barn kan inte dömas på samma sätt, men socialtjänsten kan behöva ingripa om ett barn gör något allvarligt. Den som döms för brott kan få uppgiften registrerad i belastningsregistret under en tid. Ett utdrag ur registret kan ibland behövas, till exempel för vissa arbeten med barn.Dalka Iswiidhan qofku wuxuu mas'uuliyadda ciqaabta yeelanayaa marka uu gaaro 15 sano. Taas macnaheedu waa in qofka da'daas jira lagu xukumi karo ciqaab dembi uu galay. Carruurta yaryar si isku mid ah looguma xukumi karo, laakiin adeegga bulshadu wuxuu u baahan karaa in uu soo farageliyo haddii ilmuhu sameeyo wax halis ah. Qofka dembi lagu helay waxaa laga yaabaa in xogta lagu diiwaan geliyo dambiyada muddo wakhti ah. Qoraal laga soo saaray diiwaanka ayaa laga yaabaa in mararka qaarkood loo baahdo, tusaale ahaan shaqooyinka qaarkood ee carruurta.Soo koobid
- Lagar beslutas av riksdagen och gäller lika för alla (rättssäkerhet).Sharciyada waxaa go'aamiya baarlamaanka waxayna si siman ugu dhaqmaan dhammaan (xukunka sharciga).
- Polisen skapar trygghet och utreder brott; 112 vid nödläge, 114 14 i icke-akuta ärenden.Booliisku waxay abuuraan badbaado waxayna baaraan dambiyada; 112 xaalad degdeg ah, 114 14 arrimo aan degdeg ahayn.
- Domstolarna är självständiga; tre nivåer i brottmål: tingsrätt, hovrätt, Högsta domstolen.Maxkamaduhu waa madaxbannaan yihiin; Saddexda heer ee dacwadaha dembiyada: maxkamadda degmada, maxkamadda rafcaanka, Maxkamadda Sare.
- En åklagare väcker åtal; domstolen avgör skuldfrågan.Xeer ilaaliyuhu wuxuu keenaa eedaymo; maxkamadda ayaa go'aamisa su'aasha dembiga.
- Man är oskyldig tills motsatsen är bevisad och har rätt till försvar.Ma lihid wax dambi ah ilaa lagu caddeeyo si kale oo waxaad xaq u leedahay difaac.
- Brott är t.ex. våld, stöld, hot; även barn-/tvångsäktenskap, könsstympning, hedersförtryck.Dambiyada waxaa ka mid ah rabshado, tuugo, hanjabaad; sidoo kale ubadka/guurka qasabka ah, gudniinka xubinta taranka, dulmiga sharafta.
- Att köpa sex är brott; aga förbjöds 1979; alla är lika inför lagen.Gadashada galmada waa dembi; ciqaabta jidhka waxa la mamnuucay 1979; qof kastaa waa u siman yahay sharciga.
- Grundlagarna skyddar demokratin, friheterna och reglerna för hur landet styrs.Shuruucda asaasiga ahi waxay ilaaliyaan dimuqraadiyadda, xorriyadda iyo xeerarka sida dalka loo maamulo.
- Straffmyndig blir man vid 15 år; domar kan synas i belastningsregistret en tid.Mas'uuliyadda dembigu waxay ka bilaabataa da'da 15; dembiyadu waxay ka soo muuqan karaan diiwaanka dembiga muddo.
Cutubka xiga: 06 · Doorka warbaahinta →