Akhris · Cutub 07
Mänskliga rättigheterXuquuqda aadanaha
Dib loo eegay: 2026-07-05
Vad är mänskliga rättigheter?Waa maxay xuquuqda aadanuhu?
Alla människor föds fria och lika i värde och rättigheter. De mänskliga rättigheterna gäller alla människor, bara för att de är människor — man behöver inte förtjäna dem, och de kan inte tas bort på grund av till exempel åsikter, ursprung eller religion. Rättigheterna är universella, vilket betyder att de gäller överallt i världen. De skrevs ner i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna år 1948, efter andra världskriget, för att skydda människor mot övergrepp.Dadka oo dhami waxay dhasheen iyagoo xor ah oo u siman sharaf iyo xuquuq. Xuquuqul insaanku waxay khuseeyaan dadka oo dhan sababtoo ah waa bini'aadam - uma baahnid inaad kasbato, lagamana qaadi karo, tusaale ahaan, ra'yiga, asalka ama diinta. Xuquuqda waa mid caalami ah, taas oo macnaheedu yahay in ay khuseeyaan meel kasta oo adduunka ah. Waxaa lagu qoray Baaqa Caalamiga ah ee Xuquuqda Aadanaha ee Qaramada Midoobay 1948-kii, Dagaalkii Labaad ee Adduunka ka dib, si dadka looga ilaaliyo xadgudubyada.Hur skyddas rättigheterna i Sverige?Sidee xuquuqaha looga ilaaliyaa Iswiidhan?
I Sverige skyddas de mänskliga rättigheterna både i grundlagen och genom internationella konventioner. En viktig konvention är Europakonventionen, som gäller som svensk lag. Det är staten och myndigheterna som är skyldiga att respektera och skydda rättigheterna. Om en person anser att hens rättigheter har kränkts kan hen vända sig till en domstol. Oberoende domstolar kan skydda människors rättigheter även gentemot staten, vilket är viktigt om makten skulle missbrukas.Iswiidhan, xuquuqul insaanka waxaa lagu ilaaliyaa dastuurka iyo heshiisyada caalamiga ah labadaba. Mid ka mid ah heshiisyada muhiimka ah waa heshiiska xuquuqda aadanaha ee Yurub, kaas oo khuseeya sharciga Iswiidhan. Waa dawladda iyo hay’adaha dawliga ah ee ku waajibay inay dhawraan xuquuqda. Haddii uu qofku aaminsan yahay in xuquuqdiisa lagu xad-gudbay, wuxuu u jeedin karaa maxkamad. Maxkamadaha madaxa banaan waxay ilaalin karaan xuquuqda dadka xitaa ka dhanka ah dawladda, taas oo muhiim ah haddii awoodda si khaldan loo isticmaalo.Fri- och rättigheterXorriyadaha iyo xuquuqaha
Till de mänskliga rättigheterna hör många fri- och rättigheter. Några exempel är yttrandefrihet (rätten att uttrycka sina åsikter), religionsfrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet (rätten att samlas och bilda föreningar), rätten till liv, frihet från tortyr och frihet från slaveri. Hit hör också rätten till en rättvis rättegång, rätten att söka asyl, rätten till utbildning, rörelsefrihet (rätten att röra sig fritt), rätten till privatliv och rätten att gifta sig av egen fri vilja.Xuquuqul insaanka waxaa ku jira xoriyado iyo xuquuqo badan. Tusaalooyinka qaarkood waxaa ka mid ah xorriyadda hadalka (xaq u yeelashada ra'yigiisa), xorriyadda diinta, xorriyadda isu imaatinka iyo ururrada (xuquuqda ururinta iyo samaynta ururrada), xuquuqda nolosha, ka xor ahaanshaha jirdilka iyo ka xor ahaanshaha addoonsiga. Waxa kale oo ka mid ah xaqa in la helo maxkamad caddaalad ah, xaqa magangelyo-doon, xaqa waxbarasho, xorriyadda dhaqdhaqaaqa (xaqqa in si xor ah u guuro), xaqa qarsoodiga iyo xaqa uu qofku u leeyahay in uu is guursado.ReligionsfrihetXorriyadda diinta
Religionsfrihet är en mänsklig rättighet. Den innebär rätten att ha en religion, att utöva den, att byta religion eller att avstå från religion helt. Var och en bestämmer alltså själv över sin tro, och ingen får tvingas till en viss religion. Religionsfriheten skyddar både troende och icke-troende. Man får utöva sin religion, men inom lagens ramar — religionen står inte över lagen.Xorriyadda diintu waa xuquuq bani'aadam. Waxaa loola jeedaa in aad xaq u leedahay in aad diin yeelato, in aad ku dhaqanto, in aad beddesho diinta ama in aad gebi ahaanba ka fogaato diinta. Sidaa darteed qof kastaa wuxuu go'aansadaa caqiidadiisa, qofna laguma khasbi karo diin gaar ah. Xoriyadda diintu waxay ilaalisaa rumaystayaasha iyo gaalada labadaba. Waxaad ku dhaqmi kartaa diintaada, laakiin gudaha xadka sharciga - diintu kama taagna sharciga.Förbud mot diskrimineringMamnuucidda takoorka
Diskriminering är förbjuden i Sverige. Diskriminering betyder att någon behandlas sämre än andra på grund av vem hen är. I diskrimineringslagen finns sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Diskriminering kan vara direkt (öppet sämre behandling) eller indirekt (en regel som ser neutral ut men missgynnar en grupp). Även trakasserier, alltså oönskat beteende som kränker någons värdighet, är en form av diskriminering. Den som har blivit diskriminerad kan anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen (DO).Takoorku waa mamnuuc Iswiidhan. Takooridda macnaheedu waa in qof loola dhaqmo si ka xun kuwa kale sababtoo ah qofka uu yahay. Xeerka Takoorku waxa uu taxayaa todobada qodob ee takoorka: jinsiga, aqoonsiga jinsiga ama muujinta jinsiga, jinsiyadda, diinta ama caqiidada kale, naafanimada, nooca galmada iyo da'da. Takoorku wuxuu noqon karaa mid toos ah (daweyn si cad uga xun) ama aan toos ahayn (xeerka u muuqda dhexdhexaad laakiin faa'iido darro u ah koox). Dhibaataynta - dabeecad aan la rabin oo ku xad gudubta sharafta qof - sidoo kale waa nooc ka mid ah takoorid. Qofka la takooray wuxuu u dacwoon karaa Ombudsman-ka sinnaanta (DO).Jämställdhet och jämlikhetSinnaanta jinsiga iyo sinnaanta guud
Jämställdhet betyder att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Det innebär till exempel lika lön för lika arbete och att både kvinnor och män kan arbeta, studera och göra karriär. Jämlikhet är ett bredare begrepp som handlar om alla människors lika värde, oavsett bakgrund. Jämställdheten i Sverige har vuxit fram över tid — kvinnor fick till exempel rösträtt senare än män. I dag är kvinnor och män lika inför lagen.Sinnaanta jinsiga macneheedu waa in dumarka iyo raggu ay helaan xuquuq, waajibaad iyo fursado isku mid ah. Taas macneheedu waxa weeye, tusaale ahaan, mushahar isku mid ah oo shaqo siman ah iyo in dumarka iyo raggaba ay shaqayn karaan, wax baran karaan oo yeelan karaan xirfado. Sinnaantu waa fikrad ballaadhan oo khusaysa qiimaha siman ee dadka oo dhan, iyadoon loo eegayn asalka. Sinaanta ragga iyo dumarka ee Iswiidhan waa ay horumartay muddo ka dib - tusaale ahaan dumarku waxay heleen xaqa codbixinta ka dib marka loo eego ragga. Maanta dumarka iyo ragga waa u siman yihiin sharciga.Barns rättigheterXuquuqda carruurta
Barn har egna rättigheter. De skyddas av barnkonventionen, som är lag i Sverige sedan 2020. En viktig princip är barnets bästa: barnets bästa ska beaktas i beslut som rör barnet. Barn har bland annat rätt till skydd och omsorg, rätt att gå i skolan, rätt att skyddas mot våld och rätt att säga sin mening och bli lyssnade på i frågor som rör dem. Ansvaret för att barns rättigheter respekteras ligger hos vuxna, samhället och staten, inklusive föräldrar och myndigheter.Carruurtu waxay leeyihiin xuquuqdooda. Waxay ilaalinayaan heshiiska xuquuqda carruurta, kaas oo sharci ka ahaa Iswiidhan ilaa 2020. Mabda' muhiim ah ayaa ah maslaxadda ugu wanaagsan ee ilmaha: maslaxadda ubadka waa in lagu tixgaliyo go'aanada saameeya ilmaha. Carruurtu, waxa ay xaq u leeyihiin dhawrid iyo daryeel, xaq ay u leeyihiin in ay skuul galaan, in laga ilaaliyo rabshadaha, iyo in ay xaq u leeyihiin in ay ra’yigooda dhiibtaan, lagana dhegeysto arrimaha iyaga khuseeya. Mas'uuliyadda xaqiijinta xuquuqda carruurta waxaa saaran dadka waaweyn, bulshada iyo dowladda, oo ay ku jiraan waalidiinta iyo madaxda dowladda.Lika rättigheter för allaXuquuq siman oo qof walba leh
De mänskliga rättigheterna gäller lika för alla människor, oavsett vilken grupp man tillhör. De kan aldrig användas för att motivera att en grupp behandlas sämre, eftersom de bygger på alla människors lika värde. Rättigheterna skyddar även minoriteter. I Sverige har till exempel par av samma kön rätt att gifta sig sedan 2009. Var och en har rätt att behandlas lika, till exempel oavsett sexuell läggning eller ursprung.Xuquuqul insaanku si isku mid ah ayay u khuseeyaan dadka oo dhan, iyadoon loo eegayn kooxda ay ka tirsan yihiin. Marna looma adeegsan karo marmarsiiyo loola dhaqmo koox si ka xun, sababtoo ah waxay ku saleysan yihiin qiimaha dadka oo dhan. Xuquuqdu waxay kaloo ilaalisaa dadka laga tirada badan yahay. Iswiidhan, tusaale ahaan, lammaanaha isku jinsiga ah waxay xaq u leeyihiin inay guursadaan tan iyo 2009. Qof kastaa wuxuu xaq u leeyahay in loola dhaqmo si isku mid ah, tusaale ahaan iyada oo aan loo eegin nooca galmo ama asal ahaan.Våld, förtryck och sexköpslagenRabshad, cabburin iyo sharciga iibsiga galmada
Jämställdhet handlar också om rätten att leva utan våld, hot och kontroll. Våld i nära relationer, hedersrelaterat förtryck och annat könsrelaterat våld är allvarliga problem som samhället ska motverka. Svensk lag skyddar den som utsätts och straffar den som använder våld eller tvång. I Sverige är det också förbjudet att köpa sexuella tjänster. Lagen bygger på tanken att människor inte ska utnyttjas sexuellt mot betalning.Sinnaanta jinsiga waxay sidoo kale ku saabsan tahay xaqa aad u leedahay inaad ku noolaato rabshad, hanjabaad iyo xakameyn la'aan. Rabshadaha xiriirka dhow, dulmiga la xiriira sharafta iyo xadgudubyada kale ee la xiriira jinsiga waa dhibaatooyin halis ah oo ay tahay in bulshadu ka hortagto. Sharciga Sweden ayaa ilaalinaya qofka la dhibaateynayo, wuxuuna ciqaabayaa qofka isticmaala xoog wax ku muquuninta ama qasabka. Iswiidhan sidoo kale waa mamnuuc in la iibsado adeegyada galmada. Sharcigu wuxuu ku salaysan yahay fikradda ah inaan dadka looga faa'iidaysan galmo si lacag loo bixiyo.Minoriteter, HBTQI och funktionsnedsättningQowmiyadaha laga tirada badan yahay, HBTQI iyo naafonimada
Rättigheter gäller även grupper som historiskt har behandlats sämre. Sveriges nationella minoriteter har rätt att bevara och utveckla sina språk och kulturer, och samerna är erkända som urfolk. HBTQI-personer har rätt att leva öppet och behandlas lika, till exempel i familjeliv, arbetsliv och vård. Personer med funktionsnedsättning har rätt till stöd och anpassningar så att de kan delta i skola, arbete och samhällsliv på så lika villkor som möjligt.Xuquuqdu waxay sidoo kale khusaysaa kooxaha taariikh ahaan loola dhaqmay si ka sii xun. Dadka laga tirada badan yahay ee Iswiidhan waxay xaq u leeyihiin inay dhawraan oo horumariyaan afkooda iyo dhaqankooda, Sami-ga waxa loo aqoonsan yahay inay yihiin dad asal ah. Dadka LGBTQI waxay xaq u leeyihiin inay si furan ugu noolaadaan oo loola dhaqmo si siman, tusaale ahaan nolosha qoyska, nolosha shaqada iyo daryeelka caafimaadka. Dadka naafada ah waxay xaq u leeyihiin taageero iyo la qabsi si ay uga qayb qaataan dugsiga, shaqada iyo bulshada sida ugu macquulsan.Soo koobid
- Alla föds fria och lika i värde och rättigheter; FN:s förklaring antogs 1948.Dhammaan waxay dhasheen iyagoo xor ah oo siman xagga sharafta iyo xuquuqda; Bayaanka Qaramada Midoobay ayaa la ansixiyay 1948-kii.
- Rättigheterna skyddas i grundlag och i Europakonventionen (svensk lag); staten ska respektera dem.Xuquuqda waxaa lagu ilaaliyaa dastuurka iyo heshiiska Yurub (Sharciga Iswiidhishka); Dawladdu waa inay ixtiraamtaa.
- Exempel på rättigheter: yttrande-, religions-, mötes- och föreningsfrihet, rätt till liv, utbildning, asyl, rättvis rättegång.Tusaalooyinka xuquuqaha: xoriyada hadalka, diinta, isu imaatinka iyo ururka, xaqa nolosha, waxbarashada, magangalyada, maxkamad cadaalad ah.
- Religionsfrihet = rätt att ha, utöva, byta eller avstå från religion.Xorriyadda diinta = xaqa uu qofku u leeyahay in uu yeesho, ku dhaqmo, wax ka beddelo ama ka fogaado diinta.
- Diskriminering är förbjuden; sju diskrimineringsgrunder; DO arbetar mot diskriminering.Takoorku waa mamnuuc; toddoba sababood; DO waxay ka shaqeysaa ka hortagga takoorka.
- Jämställdhet = lika rättigheter för kvinnor och män; barnkonventionen är lag sedan 2020.Sinnaanta jinsiga = xuquuqda siman ee haweenka iyo ragga; Axdiga Xuquuqda Carruurtu wuxuu ahaa sharci ilaa 2020.
- Rättigheterna gäller alla lika och skyddar även minoriteter.Xuquuqdu waxay si siman u khusaysaa dhammaan waxayna sidoo kale ilaalisaa dadka laga tirada badan yahay.
- Våld, hot, hedersförtryck och köp av sexuella tjänster motverkas genom lag och stöd.Rabshadaha, hanjabaadaha, dulmiga sharafta iyo iibsashada adeegyada galmada waxaa lagaga hortagaa sharciga iyo taageerada.
- Nationella minoriteter, HBTQI-personer och personer med funktionsnedsättning har rätt till lika behandling och delaktighet.Beelaha laga tirada badan yahay ee qaranka, dadka LGBTQI iyo dadka naafada ah waxay xaq u leeyihiin in loola dhaqmo iyo ka qaybqaadasho siman.
Cutubka xiga: 08 · Suuqa shaqada iyo dhaqaalaha qofka →