Akhris · Cutub 12
En sekulär stat och ett mångreligiöst landDawlad cilmaani ah iyo dal diimo badan
Dib loo eegay: 2026-07-05
En sekulär statDowlad cilmaani ah
Sverige är en sekulär stat. Sekulär betyder att staten är skild från religionen och är religiöst neutral — staten gynnar ingen särskild religion och har ingen statsreligion. Lagarna stiftas av folkvalda politiker i riksdagen, inte av religiösa ledare, och de grundas inte på en viss religion. Religion ses i hög grad som en privatsak. Sverige räknas som ett av de mer sekulära länderna i världen, men det betyder inte att religion är förbjuden — det betyder att var och en själv får bestämma över sin tro.Iswiidhan waa dowlad cilmaani ah. Cilmaani macneheedu waa in dawladu ka soocdo diinta oo ay dhexdhexaad ka tahay diimaha - dawladdu ma jecla diin gaar ah mana laha diin dawladeed. Sharciyada waxaa sameeya siyaasiyiinta la soo doortay ee baarlamaanka, ee ma dajiyaan culimada, kumana salaysna diin gaar ah. Diinta waxaa inta badan loo arkaa arrin gaar ah. Dalka Iswiidan waxaa lagu tiriyaa mid ka mid ah wadamada cilmaaniga ah ee aduunka, laakiin taasi macnaheedu maaha in diintu ay mamnuuc tahay - waxay la macno tahay in qof kastaa uu go'aan ka gaari karo caqiidadiisa.Kyrka och statKaniisadda iyo dowladda
Tidigare var Svenska kyrkan en statskyrka, alltså en kyrka som var en del av staten. År 2000 skildes Svenska kyrkan och staten åt, och kyrkan blev fristående. I dag är Svenska kyrkan alltså inte en del av staten, och man blir inte automatiskt medlem vid födseln. Svenska kyrkan tillhör den lutherska (protestantiska) inriktningen av kristendomen och är fortfarande viktig för många människor i Sverige, även om staten är sekulär.Markii hore kaniisada Iswiidhan waxay ahayd kaniisad dawladeed, taas oo ah kaniisad ka tirsan dawladda. Sannadkii 2000 ayaa kaniisadda Iswiidhan iyo dawladda kala go'een, kaniisadduna waxay noqotay mid madaxbannaan. Sidaa darteed, maanta kaniisadda Iswiidhan maaha qayb ka mid ah dawladda, oo si toos ah uma noqon kartid xubin markaad dhalatay. Kaniisada Iswiidhan waxay ka tirsan tahay laanta diinta kiristaanka ee Lutheran (Protestant) ilaa hadana waa u muhiim dad badan oo Iswiidhan ku nool, inkastoo dawladu tahay cilmaani.ReligionsfrihetXorriyadda diinta
I Sverige råder religionsfrihet. Den innebär rätten att ha en religion, att utöva den, att byta religion eller att helt avstå från religion. Ingen får tvingas till en viss tro, och man får bilda religiösa samfund samt gå med i eller lämna ett trossamfund. Religionsfriheten skyddas i grundlagen och i Europakonventionen, och den skyddar både troende och icke-troende — man får alltså vara till exempel ateist. Man får utöva sin religion, men inom lagens ramar.Iswiidhan waxaa ka jirta xoriyada diinta. Waxaa loola jeedaa in aad xaq u leedahay in aad diin yeelato, in aad ku dhaqanto, in aad beddesho diinta ama in aad gebi ahaanba ka fogaato diinta. Qofna laguma qasbi karo caqiido gaar ah, waxaana laga yaabaa inaad samaysato bulsho diimeed sidoo kale waxaad ku biirtaa ama ka tagtaa bulsho diimeed. Xorriyadda diinta waxaa lagu ilaaliyay dastuurka iyo axdiga Yurub, waxayna ilaalisaa rumaystayaasha iyo kuwa aan rumaysadka lahayn labadaba - si aad u noqoto, tusaale ahaan, cawaan. Waxaad ku dhaqmi kartaa diintaada, laakiin waxaad ku jirtaa xadka sharciga.Religion och lagDiinta iyo sharciga
I en sekulär stat står lagen över religiösa regler. Om religiösa regler krockar med svensk lag är det svensk lag som gäller. Till exempel är barnäktenskap och tvångsäktenskap förbjudna enligt lag, oavsett vad en religion säger. Alla är lika inför lagen, oavsett tro, och det är förbjudet att diskriminera någon på grund av religion. Tack vare yttrandefriheten får man också uttrycka kritik mot religioner. Att lagen står över religiösa regler är viktigt för att samma lagar ska gälla lika för alla.Dawlad cilmaani ah, sharcigu wuxuu ka sarreeyaa xeerarka diinta. Haddii xeerarka diineed ka hor imaanayaan sharciga Iswiidhishka, waa sharciga Iswiidhishka ee khuseeya. Tusaale ahaan guurka caruurta iyo guurka qasabka ah waa mamnuuc sharcigu, iyadoon loo eegin diintu waxay doonto ha ahaatee. Qof kastaa waa u siman yahay sharciga hortiisa, iyadoo aan loo eegin caqiidadiisa, waxaana mamnuuc ah in qof lagu takooro diinta. Waad ku mahadsan tahay xorriyadda hadalka, waxaad sidoo kale muujin kartaa dhaleeceynta diimaha. In sharcigu ka sarreeyo qawaaniinta diinta waa muhiim si sharci isku mid ah loogu dabaqo qof kasta.Religion i skolanDiinta dugsiga
Den svenska skolan är religiöst neutral, eller icke-konfessionell. Det betyder att skolan inte försöker göra eleverna troende i en viss religion. I ämnet religionskunskap lär sig eleverna i stället om olika religioner och livsåskådningar. Att skolan är neutral i religionsfrågor är viktigt för att alla elever, oavsett tro, ska behandlas lika.Iskuulka Iswiidhan waa dhexdhexaad diin ahaan, ama mid aan qiran karin. Taas macnaheedu waa dugsigu iskuma dayo inuu ardayda ka dhigo kuwo rumaysta diin gaar ah. Mawduuca cilmiga diinta, ardaydu waxay bartaan diimo kala duwan iyo aragtiyo caalami ah. In dugsigu dhexdhexaad ka yahay arrimaha diinta waa muhiim si dhammaan ardayda, iyadoon loo eegin caqiidada, loola dhaqmo si siman.Ett mångreligiöst landDal diimo badan leh
I Sverige finns människor med många olika religioner, och samtidigt många som inte är religiösa alls. Människor med olika tro kan leva tillsammans, vilket religionsfriheten gör möjligt. För att det ska fungera är tolerans och respekt för varandra viktigt. Man kan gifta sig borgerligt, alltså utan religiöst innehåll, och en sådan vigsel är lika giltig som en kyrklig. Vissa kristna högtider, som jul och påsk, firas i Sverige och är röda dagar, ofta av historiska och kulturella skäl snarare än religiösa.Iswiidhan waxaa ku nool dad diimo kala duwan haysta, isla markaasna qaar badan oo aan diinba haysan. Dadka caqiidadoodu kala duwan tahay way wada noolaan karaan, taas oo xornimada diintu ay suurtogal ka dhigayso. Si ay taasi u shaqeyso, dulqaadka iyo ixtiraamka midba midka kale waa muhiim. Waxaad ku guursan kartaa xaflad madani ah, taas oo ah mid aan diintu ku jirin, guurka caynkaas ahna waa ansax la mid ah kan diinta. Qaar ka mid ah ciidaha Masiixiyiinta, sida Christmas-ka iyo Easter-ka, ayaa lagu dabaaldegaa Iswiidhan waana ciidaha guud, inta badan sababo taariikheed iyo dhaqameed oo aan ahayn kuwo diimeed.Kristendom och judendom i SverigeMasiixiyadda iyo Yuhuudda Iswiidhan
Kristendomen har påverkat Sverige under lång tid. Många gamla kyrkor, helgdagar och traditioner har kristna rötter, även om många i dag firar dem mer kulturellt än religiöst. Svenska kyrkan är fortfarande det största kristna samfundet, men det finns också katolska, ortodoxa och frikyrkliga församlingar. Judendom har funnits i Sverige sedan 1700-talet. I dag finns judiska församlingar, synagogor och ett judiskt kulturarv som också hör ihop med en av Sveriges nationella minoriteter.Diinta masiixiga waxay saameyn ku yeelatay Iswiidhan muddo dheer. Kaniisado badan oo qadiim ah, ciidaha iyo caadooyinka waxay leeyihiin xidido Masiixi ah, inkastoo dad badani maanta u dabaaldegaan si ka dhaqan ahaan ka badan xagga diinta. Kaniisada Iswiidhan ayaa weli ah kaniisada ugu weyn ee masiixiyadda, laakin waxaa jira kaniisado Catholic, Ortodoks iyo kaniisado xor ah. Diinta Yuhuuddu waxay Iswiidhan ka jirtay ilaa 1700-meeyadii. Maanta waxaa jira jameeco, sunagogyo iyo hidaha dhaqanka Yuhuudda oo sidoo kale ku xiran mid ka mid ah qowmiyadaha laga tirada badan yahay ee Iswiidhan.Islam, hinduism och buddhism i SverigeIslaamka, Hinduuga iyo Budhiismka Iswiidhan
Islam är i dag en av de större religionerna i Sverige. Det finns moskéer och muslimska föreningar på flera orter, och muslimer i Sverige har olika bakgrund och traditioner. Hinduism och buddhism finns också i Sverige, bland annat genom invandring, resor och internationella kontakter. Det finns tempel, föreningar och grupper där människor kan utöva sin tro. Ett mångreligiöst samhälle betyder att människor kan ha olika tro och ändå leva under samma lagar och rättigheter.Islaamku maanta waa mid ka mid ah diimaha waaweyn ee Iswiidhan. Waxaa jira masaajido iyo ururo muslimiin ah oo ku yaala meelo badan, muslimiinta Iswiidhan waxay leeyihiin asal iyo caadooyin kala duwan. Hinduismka iyo Budhiismka ayaa sidoo kale ka jira Iswiidhan, oo ay ku jiraan socdaalka, socdaalka iyo xiriirka caalamiga ah. Waxaa jira macbadyo, ururo iyo kooxo ay dadku ku dhaqmi karaan caqiidadooda. Bulsho diimo kala duwani waxay ka dhigan tahay in dadku aaminsan yihiin oo kala duwanaan karaan oo ay weli ku hoos nool yihiin sharciyo iyo xuquuq isku mid ah.Soo koobid
- Sverige är en sekulär stat: religiöst neutral, ingen statsreligion; lagar stiftas av politiker.Iswiidhan waa dowlad cilmaani ah: dhexdhexaad diineed, diin dowladeed ma jirto; sharciyada waxaa sameeya siyaasiyiin.
- Svenska kyrkan skildes från staten år 2000 och är luthersk; man blir inte automatiskt medlem.Kaniisada Iswiidhan waxay ka go'day dawladda 2000 waana Lutheran; si toos ah uma noqonaysid xubin.
- Religionsfrihet = rätt att ha, utöva, byta eller avstå från religion; skyddar troende och icke-troende.Xorriyadda diinta = xaqa in la yeesho, ku dhaqmo, beddelo ama ka fogaado diinta; wuxuu ilaaliyaa mu'miniinta iyo gaalada.
- Lagen står över religiösa regler; barn-/tvångsäktenskap är förbjudna; alla är lika inför lagen.Sharcigu wuxuu ka sarreeyaa xeerarka diinta; guurka khasabka ah ee ilmaha waa mamnuuc; qof kastaa waa u siman yahay sharciga.
- Skolan är religiöst neutral; religionskunskap lär om olika religioner.Dugsigu diin ahaan waa dhexdhexaad; Cilmi baadhisyo diineed ayaa lagu baraa diimaha kala duwan.
- Många religioner och många icke-troende lever tillsammans; tolerans och respekt är viktigt.Diimo badan iyo gaalo badan ayaa wada nool; dulqaadka iyo ixtiraamku waa muhiim.
- Man kan gifta sig borgerligt; jul och påsk firas av historiska och kulturella skäl.Waxaad ku guursan kartaa xaflad madani ah; Christmas-ka iyo Easter-ka waxaa loo dabaaldegaa sababo taariikheed iyo kuwo dhaqameed.
- Kristendom och judendom har lång historia i Sverige och syns i samfund, traditioner och kulturarv.Diinta Kiristaanka iyo Yuhuuda waxay dalka Iswiidan ku leeyihiin taariikh dheer, waxaana lagu dhex arkaa bulshooyinka, hiddaha iyo dhaqanka.
- Islam, hinduism och buddhism finns också i Sverige; religionsfriheten gäller alla.Islam, Hinduism iyo Budhiism ayaa sidoo kale ka jira Iswiidhan; xorriyadda diintu waxay khusaysaa qof kasta.
Cutubka xiga: 13 · Caadooyinka iyo ciidaha →