Akhris · Cutub 04
Politiska val och partierDoorashooyinka iyo xisbiyada siyaasadda
Dib loo eegay: 2026-07-05
Allmänna valDoorashooyinka guud
I Sverige hålls allmänna val vart fjärde år. Samma dag röstar man i tre val samtidigt: till riksdagen (hela landet), till regionen och till kommunen. Genom valen bestämmer folket vilka som ska sitta i de beslutande församlingarna på de tre nivåerna. Det är genom valen som demokratin fungerar i praktiken — folket väljer vilka som ska styra.Dalka Iswiidan afartii sanaba mar waxaa la qabtaa doorashooyin guud. Isla maalintaas, dadku waxay hal mar codeeyaan saddex doorasho: baarlamaanka (dalka oo dhan), gobolka iyo degmada. Iyada oo loo marayo doorashooyinka, dadku waxay go'aansadaan cidda u fadhiisanaysa golayaasha go'aaminta ee saddexda heer. Doorashooyinku waa habka dimoqraadiyadu si dhab ah ugu shaqeyso - dadku waxay doortaan cidda maamuli lahayd.Vem får rösta?Yaa xaq u leh inuu codeeyo?
Man får rösta från och med det år man fyller 18 år. I riksdagsvalet får svenska medborgare rösta. I kommun- och regionvalen får även en del personer som bor i Sverige utan att vara svenska medborgare rösta, om de har bott i landet en viss tid. Att rösta är en rättighet, inte en plikt — det är frivilligt, men en viktig möjlighet att påverka.Waxaad codayn kartaa laga bilaabo sanadka aad buuxiso 18. Doorashada baarlamaanka, muwaadiniinta Iswidhishka ayaa dooran kara. Doorashada dawladaha hoose iyo gobolada, dadka qaarkood ee ku nool Iswiidhan iyaga oo aan haysan dhalashada Iswidhishka ayaa sidoo kale dooran kara, haddii ay dalka ku noolaayeen wakhti cayiman. Codbixintu waa xaq, maaha waajib - waa ikhtiyaari, laakiin waa fursad muhiim ah oo lagu yeesho saameyn.Fritt och hemligt valDoorasho xor ah oo qarsoodi ah
Valet i Sverige är fritt och hemligt. Fritt betyder att ingen får tvinga dig att rösta på ett visst sätt. Hemligt betyder att ingen har rätt att få veta hur du röstar — du bestämmer själv om du vill berätta det. Valhemligheten skyddar dig så att du kan rösta utan rädsla och helt efter din egen vilja.Doorashada Iswiidhan waa xor waana qarsoodi. Xorta macnaheedu waa qofna kuma qasbi karo inaad si gaar ah u codeyso. Qarsoodi micnaheedu waa qofna xaq uma laha inuu ogaado sidaad u codaynayso - adiga ayaa go'aan ka gaaraya inaad adigu sheegto iyo in kale. Qarsoodida warqadda cod bixinta ayaa ku ilaalinaysa si aad u codayso cabsi la'aan iyo gebi ahaanba sida doonistaada tahay.Så går röstningen tillSida codbixintu u dhacdo
Man röstar med valsedlar, oftast i en vallokal på valdagen. Det går också att förtidsrösta innan valdagen. Man röstar på ett parti, och man kan också markera en särskild kandidat som man vill ska bli vald — det kallas personröst. Om man behöver hjälp att rösta, till exempel på grund av en funktionsnedsättning, finns det stöd att få. Valen i Sverige organiseras av Valmyndigheten.Waxaad ku codaynaysaa adiga oo isticmaalaya waraaqaha codbixinta, badiyaa goobta codbixinta maalinta doorashada. Waxa kale oo suurtogal ah in la codeeyo wakhti hore ka hor maalinta doorashada. Waxaad u codaysaa xisbi, waxa kale oo aad calaamadin kartaa musharrax gaar ah oo aad jeclaan lahayd in la doorto - kani waxa loo yaqaan codka shakhsiyeed. Haddii aad u baahan tahay caawimaad si aad u codeyso, tusaale ahaan naafo darteed, taageero ayaa diyaar ah. Doorashada dalka Iswiidan waxaa soo qabanqaabiya hay'adda doorashada (Valmyndigheten).Fyraprocentsspärren och regeringsbildningXadka afarta boqolkiiba iyo dhismaha dowladda
För att ett parti ska komma in i riksdagen måste det få minst fyra procent av rösterna i hela landet. Spärren finns för att riksdagen inte ska bli alltför splittrad. Efter valet bildas en regering. Det parti eller de partier som har stöd av en majoritet i riksdagen kan bilda regering. Ofta samarbetar flera partier för att tillsammans få majoritet.Xisbiga soo galaya baarlamaanka waa inuu helaa ugu yaraan boqolkiiba afar codadka dalka oo dhan. Xadka ayaa jira si uusan baarlamaanka u noqon mid aad u kala qaybsan. Doorashada ka dib, waxaa la dhisaa dowlad. Xisbigii ama xisbiyada aqlabiyadda baarlamaanka taageersan ayaa soo dhisi kara dowlad. Badanaa dhowr xisbi ayaa iska kaashadaa si ay aqlabiyad wadajir ah u helaan.Politiska partierXisbiyada siyaasadda
Ett politiskt parti är en grupp människor som har liknande idéer om hur samhället ska styras. Olika partier har olika åsikter, till exempel om skatter, skola, sjukvård och miljö. Partierna brukar beskrivas på en skala från vänster till höger, utifrån sina idéer. Du har rätt att vara med i ett politiskt parti, och du har rätt att låta bli — det är ditt eget val. Genom partierna kan människor med liknande åsikter arbeta tillsammans för att påverka.Xisbi siyaasadeed waa koox dad ah oo wadaaga fikrado isku mid ah oo ku saabsan sidii bulshada loo maamuli lahaa. Dhinacyo kala duwan ayaa ku kala aragti duwan, tusaale ahaan canshuuraha, dugsiyada, daryeelka caafimaadka iyo deegaanka. Axsaabta waxaa badanaa lagu sifeeyaa miisaan bidix ilaa midig, iyadoo lagu saleynayo fikradahooda. Waxaad xaq u leedahay inaad xubin ka noqoto xisbi siyaasadeed, waxaadna xaq u leedahay inaadan noqon - waa doorashadaada. Xisbiyada, dadka isku ra'yiga ah waxay wada shaqayn karaan si ay saamayn ugu yeeshaan.Regering och oppositionDowladda iyo mucaaradka
De partier som bildar regering styr landet under mandatperioden. De partier som inte är med i regeringen kallas opposition. Oppositionens uppgift är att granska regeringen, föreslå andra lösningar och hålla debatten levande. Att det finns en opposition är en viktig del av demokratin, eftersom makten då hela tiden granskas och utmanas.Axsaabta dawlad dhista ayaa dalka maamula muddada ay xilka hayaan. Xisbiyada aan ka tirsanayn dawladda waxa la yidhaa mucaarid. Mucaaradku hawshiisu waa inay dawladda baaraan, soo jeediyaan xal kale iyo inay dooda noolaadaan. Lahaanshaha mucaaradku waa qayb muhiim ah oo ka mid ah dimuqraadiyadda, sababtoo ah awoodda si joogto ah ayaa loo baadho oo loola tacaalaa.Varför val och engagemang är viktigtSababta doorashooyinka iyo ka-qaybgalku muhiim u yihiin
Valdeltagandet i Sverige är högt, vilket betyder att många människor använder sin röst. Genom att rösta är man med och bestämmer vilka frågor som ska prioriteras och vilka som ska styra. Men demokratin bygger på mer än att rösta vart fjärde år. Mellan valen kan man också engagera sig, till exempel i partier, föreningar och organisationer, och på så sätt påverka samhället.Codbixinta Sweden ayaa ah mid aad u sareysa, taasoo ka dhigan in dad badan ay codkooda isticmaalaan. Codaynta, waxaad ka qayb qaadanaysaa go'aaminta arrimaha mudnaanta la siinayo iyo cidda maamulaysa. Laakiin dimuqraadiyaddu waxay ku dhisan tahay in ka badan codaynta afartii sanaba mar. Inta u dhaxaysa doorashooyinka, waxaad sidoo kale ka qayb qaadan kartaa, tusaale ahaan xisbiyada, ururada iyo ururada, oo sidaas ayaad saameyn ku yeelan kartaa bulshada.Ord och begrepp i valetErayo iyo fikrado doorasho
Några ord är bra att känna till. Ett **röstkort** skickas hem till dig före valet och visar var du kan rösta. Det finns olika **valsedlar** för de tre valen, och de har olika färger: gula valsedlar för riksdagsvalet, blå för regionvalet och vita för kommunvalet. Landet är indelat i **valkretsar**, alltså geografiska områden som väljer ledamöter. En plats i en beslutande församling kallas ett **mandat** — partierna får mandat utifrån hur många röster de fått. Tiden mellan två ordinarie val (fyra år) kallas en **mandatperiod**. Innan ett val ger partierna ofta **vallöften**, alltså löften om vad de vill göra om de får makten.Dhowr eray ayaa faa'iido leh in la ogaado. **kaadhka codbixinta** (röstkort) ayaa loo soo dirayaa gurigaaga doorashada ka hor wuxuuna muujinayaa meesha aad ka codayn karto. Saddexda doorasho way kala duwan yihiin ** warqado codbixineed**, waxayna leeyihiin midabyo kala duwan: Kaadhadhka jaalaha ah ee doorashada baarlamaanka, doorashada gobolka buluug iyo doorashada degmada. Dalku waxa uu u qaybsan yahay **degmo-doorasho** (valkretsar), taaso ah aagag juqraafi ah oo xubnaha dooranaya. Kursiga golaha go'aan gaarista waxaa loo yaqaan **mandate** — xisbiyadu waxay helaan mandate ku salaysan inta cod ee ay heleen. Waqtiga u dhexeeya laba doorasho oo caadi ah (afar sano) waxa loo yaqaan **mudda xileedka** (mandatperiod). Doorashada ka hor, xisbiyadu waxay inta badan sameeyaan ** ballanqaad doorasho ** (vallöften), taas oo ah ballanqaad ku saabsan waxa ay rabaan inay sameeyaan haddii ay awood helaan.Folkomröstningar och proportionella valAftiyo iyo doorashooyin saami-qaybsan
Ibland kan väljarna få rösta direkt i en särskild fråga. Det kallas folkomröstning. En folkomröstning kan ge politikerna tydlig vägledning om vad folket tycker, även när den inte är juridiskt bindande. Svenska val är proportionella. Det betyder att partierna får platser i en beslutande församling ungefär efter hur stor andel av rösterna de fått. Systemet gör att flera partier kan bli representerade och att samarbete ofta behövs.Mararka qaarkood codbixiyayaashu waxay si toos ah ugu codayn karaan arrin gaar ah. Tan waxa loo yaqaan afti. Aftidu waxay siyaasiyiinta siin kartaa hagitaan cad oo ku saabsan waxa ay dadku qabaan, xitaa marka natiijadeedu aysan sharci ahaan qasab ku ahayn. Doorashooyinka Iswiidhan waa saami. Taas macneheedu waxa weeye in xisbiyadu kuraas ka helaan golaha go'aan gaadhista qiyaas ahaan marka loo eego saamiga ay ka helaan codadka. Nidaamku waxa uu ogolaanayaa in dhinacyo badan la matalo oo inta badan waxa uu ka dhigaa wada shaqayn lama huraan ah.Soo koobid
- Allmänna val hålls vart fjärde år: riksdag, region och kommun samma dag.Doorasho guud ayaa la qabtaa afartii sanaba mar: baarlamaanka, gobolka iyo degmada hal maalin.
- Valsedlarnas färger: gul (riksdag), blå (region), vit (kommun); röstkortet visar var du röstar.Midabada codbixinta: huruud (Riksdag), buluug (gobol), caddaan (degmo); kaadhka codbixinta waxa uu muujinayaa meesha aad ka codaynayso.
- Man får rösta från det år man fyller 18; medborgare röstar i riksdagsvalet.Waxaad codayn kartaa laga bilaabo sanadka aad buuxiso 18; muwaadiniintu waxay u codeeyaan doorashada baarlamaanka.
- Valet är fritt och hemligt — ingen får tvinga dig, ingen behöver veta hur du röstar.Doorashooyinku waa xor waana qarsoodi - qofna kuma qasbi karo, qofna uma baahna inuu ogaado sida aad u codaynayso.
- Man röstar på ett parti och kan ge en personröst; förtidsröstning är möjlig.Waxaad u codaysaa xisbi oo waxaad siin kartaa cod shakhsi ah; Codayn hore waa suurtagal.
- Ett parti måste få minst 4 % för att komma in i riksdagen.Xisbigu waa inuu helaa ugu yaraan 4% si uu u galo baarlamaanka.
- Den som har majoritetens stöd bildar regering; övriga partier är opposition.Midda aqlabiyadda haysata ayaa dawlad dhista; xisbiyada kale waa mucaaradka.
- Du har rätt att vara med i ett parti — och rätt att låta bli.Waxaad xaq u leedahay inaad ku biirto xisbi - xaqna aad u leedahay inaadan ku biirin.
- Folkomröstningar gäller särskilda frågor; proportionella val ger mandat efter röstandel.Aftidu waxay khusaysaa arrimo gaar ah; doorashada saami qaybsiga waxay ku siinaysaa kuraas ku salaysan saamiga codadka.
Cutubka xiga: 05 · Sharciga iyo caddaaladda →