Akhris · Cutub 13
Traditioner och högtiderCaadooyinka iyo ciidaha
Dib loo eegay: 2026-07-05
Svenska traditioner och högtiderCaadooyinka iyo ciidaha Iswiidhan
I Sverige finns många traditioner och högtider. Flera av dem följer årstidernas växlingar, till exempel ljus i den mörka vintern och firande av solen och sommaren. Vissa högtider har ett religiöst ursprung men firas i dag ofta också av kulturella skäl. Alla som bor i Sverige kan vara med och fira de svenska traditionerna, oavsett bakgrund.Dalka Iswiidan waxaa ka jira dhaqamo iyo dabaaldegyo badan. Qaar badan oo iyaga ka mid ah waxay raacaan xilliyada isbeddelaya, tusaale ahaan iftiinka jiilaalka madow iyo dabaaldega qorraxda iyo xagaaga. Dabaaldegga qaar ayaa asal ahaan ka soo jeeda diin laakiin maanta waxaa sidoo kale loo dabaaldegaa sababo dhaqameed. Qof kasta oo Iswiidhan ku nool wuxuu ka qayb qaadan karaa dabaal-degga dhaqanka Iswiidhishka, iyadoon loo eegayn asal ahaan.Vinter och julJiilaalka iyo Kirismaska
Julen är en vintertradition. Julafton firas den 24 december, och då sägs jultomten komma med julklappar. Man pyntar en julgran och äter ofta julbord (en stor buffé med traditionell mat). Andra inslag är glögg (en varm, kryddad dryck) och pepparkakor. Tiden före jul kallas advent och består av de fyra söndagarna före jul; många tänder då en adventsljusstake i fönstret. För många är det också en tradition att se Kalle Anka på tv klockan tre på julafton. Den 13 december firas Lucia, med ett luciatåg där deltagarna ofta bär vita kläder och Lucia bär en krona med ljus; man sjunger och äter lussekatter (saffransbullar). Lucia firas mitt i vintern och symboliserar ljus i mörkret. På nyårsafton den 31 december är fyrverkerier vanliga.Christmas waa dhaqan jiilaal. Habeenka Kirismaska ayaa la xusaa 24-ka Diseembar, markaasoo Aabbaha Kirismaska la sheegay inuu keeno hadiyado. Dadku waxay qurxiyaan geedka kirismaska waxayna inta badan cunaan julbord (cunto dhaqameed badan). Sifooyin kale waa glögg (cabbitaan diirran, xawaash leh) iyo rootiga sinjibiil. Wakhtiga ka horreeya kirismaska waxa loo yaqaan Advent wuxuuna ka kooban yahay afarta Axadood ee ka horreeya kirismaska; dad badan ayaa ku shiday laambad Advent daaqadda. Qaar badan ayaa sidoo kale caado u ah inay Donald Duck ka daawato TV-ga saddexda saac ee Habeenka Kirismaska. 13ka Diisambar, Lucia waxaa loo dabaaldegaa, iyada oo socodka Lucia halkaas oo kaqeybgalayaashu ay inta badan xirtaan dhar cad iyo Lucia waxay xirtaa taaj shumac ah; dadku way heesaan oo cunaan buns saffron (lussekatter). Lucia waxaa lagu dabaaldegaa bartamaha jiilaalka waxayna calaamad u tahay iftiinka mugdiga. Habeenka sanadka cusub, 31ka Diisambar, rashka waa wax caadi ah.Vår och påskGu'ga iyo Easter-ka
Påsk firas på våren. Då pyntar man ofta med påskris (kvistar med färgglada fjädrar) i gula färger, och man ger gärna barn ett påskägg fyllt med godis. En del barn klär ut sig till påskkärringar och går runt och önskar glad påsk. Till maten hör ofta ägg och sill. Den 30 april firas Valborg, då man ofta tänder en stor brasa och sjunger vårsånger för att välkomna våren. Den 1 maj (första maj) är en dag för arbetarrörelsen, då det ofta hålls demonstrationer. Kring fettisdagen, i februari eller mars, äter man semlor (ett bakverk med grädde och mandelmassa).Easter-ka waxa la xusaa guga. Dadku badanaa waxay ku qurxiyaan påskris (laamo leh baalal midab leh) oo midabyo huruud ah leh, waxaana caan ah in carruurta la siiyo ukun Easter ah oo ay ka buuxaan nacnac. Carruurta qaarkood waxay u labistaan sidii sixiroolayaasha Easter-ka oo ay wareegaan iyagoo rajeenaya Ciid wanaagsan. Cuntada inta badan waxaa ku jira ukun iyo herring. 30ka Abriil, Habeenka Walpurgis (Valborg) ayaa la dabaaldegaa, marka dadku inta badan shidaan dab weyn oo ay qaadaan heesaha gu'ga si ay u soo dhaweeyaan guga. Maalinta May (1-da May) waa maalin dhaqdhaqaaqa shaqaalaha, oo inta badan la qabto mudaaharaad. Agagaarka Shrove Talaadada, bisha Febraayo ama Maarso, dadku waxay cunaan semlor (bolo leh kareem iyo koollo yicib ah).SommarXagaaga
Sveriges nationaldag firas den 6 juni. Då firar man Sverige, hissar den blå-gula flaggan, och dagen har varit en röd dag (helgdag) sedan 2005. Midsommar är en av de viktigaste högtiderna och firas i slutet av juni, oftast på en fredag. Då reser man en midsommarstång och dansar runt den, till exempel till Små grodorna, och många bär en blomsterkrans i håret. Man äter ofta sill, potatis och jordgubbar, och firandet sker mest utomhus. Midsommar firar ljuset och sommaren, då dagarna är som längst. På sensommaren, ofta i augusti, håller man kräftskiva, där man äter kräftor, sjunger snapsvisor och bär roliga hattar. En annan tradition, särskilt i norra Sverige, är surströmming (fermenterad strömming).Maalinta qaranka Iswiidhan ayaa la xusaa 6 june. Maalintaas ayaa dadku u dabbaaldegaan dalka Sweden, iyagoo kor u taagaya calanka buluugga iyo jaalaha ah, waxayna maalintani ahayd maalin fasax ah laga soo bilaabo sannadkii 2005. Midsommer waa mid ka mid ah dabbaaldegyada ugu muhiimsan, waxaana la xusaa dabayaaqada bisha June, inta badanna waa maalin Jimce ah. Dadku waxay kor u qaadaan tiirka dhexe ee xagaaga waxayna ku dheeshaan hareeraha, tusaale ahaan "The Little Frogs" (Små grodorna), qaar badanna waxay ku xidhaan timaha ubaxa. Dadku waxay inta badan cunaan herring, baradhada iyo strawberries, dabbaaldegguna wuxuu inta badan ka dhacaa bannaanka. Midsommar waxay u dabaaldagtaa iftiinka iyo xagaaga, marka maalmuhu ay yihiin kuwa ugu dheer. Dabayaaqada xagaaga, inta badan bisha Agoosto, dadku waxay qabtaan xaflad crayfish (kräftskiva), halkaas oo ay ku cunaan kalluunka crayfish, heeso cabitaan ah oo ay xirtaan koofiyadaha qosolka leh. Dhaqan kale, gaar ahaan waqooyiga Iswiidhan, waa surströmming ( hering khamiir leh).HöstDayrta
På hösten, i början av november, infaller alla helgons dag. Då tänder många ljus på gravar för att minnas anhöriga som har dött. Det är en stillsam högtid som handlar om minne och eftertanke.Dayrta, bilowga Nofeembar, waxay timaadaa Maalinta All Saints' Day. Dabadeed dad badan ayaa shumac ku shiday qabuuraha si ay u xusuustaan dad ay jeclaayeen oo dhintay. Waa munaasabad xasilloon oo ku saabsan xusuusta iyo milicsiga.Mat och vardagssederCuntada iyo caadooyinka maalinlaha ah
En viktig social tradition i Sverige är fika — att ta en paus tillsammans med kaffe (eller te) och något att äta, till exempel en kanelbulle. Ett känt svenskt ord är lagom, som betyder varken för mycket eller för lite. Genom allemansrätten har man rätt att vistas fritt i naturen, så länge man visar hänsyn och ansvar. Det är också vanligt att ta av sig skorna när man kommer in i ett svenskt hem. En namnsdag är en dag i kalendern som är kopplad till ett eller flera förnamn.Dhaqanka bulsheed ee muhiimka ah ee Iswiidhan waa "fika" - in si wadajir ah loo qaato qaxwo (ama shaah) iyo wax la cuno, tusaale ahaan bunka qorfe. Ereyga Iswidhishka ee caanka ah waa "lagom" oo macneheedu yahay mid aad u yar ama aan aad u yareyn. Adigoo adeegsanaayo xaqa helitaanka dadweynaha (allemansrätten), waxaad xaq u leedahay inaad si xor ah u dhex mushaaxdo dabeecadda, ilaa iyo inta aad muujinayso tixgelin iyo masuuliyad. Sidoo kale waa wax caadi ah in kabaha la siibo marka aad soo gasho guri Swedish ah. Maalinta magacu waa maalin ku jirta jadwalka taariikhda oo ku xidhan hal ama ka badan magacyo hore.Nya traditionerCaadooyin cusub
Traditioner förändras när människor och samhällen förändras. När människor flyttar till Sverige tar de ibland med sig högtider, mat och sätt att fira. Exempel är id al-fitr, som avslutar fastemånaden ramadan, och Nouruz eller Newroz, som firas vid vårdagjämningen. Nya traditioner kan firas bredvid äldre svenska traditioner. Det visar att kultur inte står stilla, utan formas av människorna som lever i landet.Dhaqanku waxa ay is beddelaan marka ay dadka iyo bulshadu is beddelaan. Marka ay dadku u soo guuraan Iswiidhan, waxay mararka qaarkood keenaan fasaxyo, cunto iyo siyaalo ay ula ciidaan. Tusaalooyinka waxaa ka mid ah Ciidul-fidriga oo dhammaanaysa soonka bisha Ramadaan, iyo Nuruz ama Newroz, kuwaas oo la xuso xilliga gu'ga. Dhaqamada cusub waxaa lagu barbar dhigi karaa dhaqamadii hore ee Iswidhishka. Taasi waxay ku tusinaysaa in aanu dhaqanku istaagin, balse ay qaabeeyaan dadka ku nool dalka.Soo koobid
- Många svenska traditioner följer årstiderna; alla som bor i Sverige kan fira dem.Caadooyin badan oo Iswidhish ah ayaa raacaya xilliyada; Qof kasta oo ku nool Iswiidhan wuu u dabaaldegi karaa.
- Jul: julafton 24 december, tomte, julgran, julbord, advent, pepparkakor; Lucia 13 december.Christmas: Christmas Eve 24 December, Aabbaha Christmas, geed, julbord, Advent, gingerbread; Lucia 13 December.
- Påsk på våren: påskris, påskägg, påskkärringar; Valborg 30 april med brasa; första maj.Easter guga: påskris, ukunta Easter, saaxiriinta Easter; Walpurgis 30ka Abriil oo leh dab; Maalinta May.
- Nationaldagen 6 juni (röd dag sedan 2005); midsommar med midsommarstång, sill och jordgubbar.Maalinta Qaranka 6 Juun (fasaxa dadweynaha ilaa 2005); bartamaha xagaaga oo leh maypole, herring iyo strawberries.
- Kräftskiva i augusti; alla helgons dag i november med ljus på gravar.Xisbiga Crayfish ee Agoosto; All Saints' Day ee November oo leh shumac qubuuraha.
- Fika, lagom, allemansrätten och att ta av skorna inomhus är vanliga svenska seder.Fika, lagom, xaq u lahaanshaha dad waynaha iyo inaad kabaha ka siibto gudaha waa caadooyinka Iswidhishka ee caadiga ah.
- Nya traditioner, som id al-fitr och Nouruz/Newroz, kan bli en del av livet i Sverige.Dhaqamada cusub, sida Ciidul-fidriga iyo Nouruz/Newroz, waxay ka mid noqon karaan nolosha Iswiidhan.